Anders Törnqvist har helheten i fokus

w-andersTörnqvist

 

Anders Törnqvist har helheten i fokus

w-andersTörnqvist

 

Anders Törnqvist har helheten i fokus

Helheten är hans affärsidé. Att tänka runt hörn, ifrågasätta normer och se arkitekturen på samma sätt som musik. Det är först när helhetskompositionen sitter som det blir riktigt bra arkitektur och miljö med mervärden, menar Karlshamnsarkitekten Anders Törnqvist.

Han har i sin hemstad bland annat ritat Citygallerian, betongbyggnaden Camp Thomas och husen vid Snittingsviken. Nu håller hans största utmaning på att färdigställas i Karlshamn, NetPort Etapp 5!

Anders Törnqvist väljer sina ord med omsorg. Han vill gärna pedagogiskt förklara hur han tänker kring sina projekt. Han vet att han inte är helt okontroversiell i staden, nybygget på Piren är omdiskuterat. Men vi tar det från början.

Anders är född och uppvuxen i Stockholm och hade en farbror med eget byggföretag. Där fick han hjälpa till på olika byggen och redan som barn var han mycket intresserad av formgivning, bild, teckning och skapad miljö. Via teknisk linje på gymnasiet som ledde till byggnadsingenjör närmade han sig arkitektyrket. Under somrarna gjorde han praktik på byggen och deltog också i en särskild byggnadsskola där han fick lära sig alla praktiska delar i ett bygge, som att putsa väggar, mura skorstenar, lägga golv, installera rör osv.

– Det var en mycket lärorik tid. Jag förstod tidigt att man måste kunna tekniken bakom om som man ska kunna tillföra nytänkande och få ett bredare register i skapandet, säger Anders och fortsätter:

– Jag kan vara lite tuffare med utformningen eftersom jag förstår byggtekniken bakom allt. Byggtekniken är inte ett självändamål utan ett medel för att åstadkomma det jag vill. ”Det går inte” är ett alltför väl använt uttryck i branschen och ett uttryck och en inställning jag inte direkt sympatiserar med.

Anders gick sedan arkitekturlinjen på Tekniska Högskolan i Lund. Skolan var då relativt ny och hade influenser från Danmark som Anders uppskattade. I slutet av utbildningen hade han mycket kontakt med sin professor Hans Asplund, son till Erik Gunnar Asplund, eftersom Anders gjorde sitt examensjobb där. En internationell tävling gjorde de tillsammans. Hos honom träffade Anders också den danske gästprofessorn Paul Niepoort som kom att betyda mycket i Anders fortsatta karriär. När Paul skulle starta arkitektkontor i Malmö fick Anders och en studiekamrat erbjudandet att arbeta där. Paul hade nämligen fått uppdraget att rita Riksbankshuset i Malmö, ett riktigt prestigejobb. Den rutinerade arkitekträven Niepoort med stor internationell erfarenhet och ett enormt register av framgångar valde alltså ut den då helt nyutbildade Törnqvist till det nya kontoret. Och de blev framgångsrika. Firman vann alla arkitekttävlingar de deltog i och Anders fick vara med i utformningen av det nya Riksbankshuset.

– Man ritade igenom hela huset inklusive inredningen och jag har efteråt förstått hur värdefull den erfarenheten var. Beställaren i form av byggnadschefen på Riksbanken var dessutom mycket kompetent och förstod värdet av att man bygger en hel miljö, inte bara ett hus med tak, väggar och golv. Det var en mycket lärorik tid i mitt liv.

Efter de intensiva åren i Malmö flyttade Anders till Karlshamn. Det var havet och skärgården som lockade.

– Jag ville inte vara kvar i Lund längre. Det var roligt under studietiden men jag tycker mycket om att segla och vill se hav och horisont.

En ny entré för staden

Väl i Karlshamn började arbetade Anders första några år tillsammans med Hanna Wiktorsson, som är en välkänd Karlshamnsarkitekt. 1983 startade han sitt eget arkitektkontor. Han hade flera uppdrag som konsult för plankontoret gällande översiktlig idéutveckling och detaljplaner utöver sina egna projekt. Anders såg tidigt möjligheter att vid gamla Domus göra en förbättring för stadens Hinseentré. Men så fina förutsättningar togsStaden emot besökaren med en ful ”baksida” vid ån. Där var nämligen Domus inlastningsområde, ett stort svart hål med stora lastbilar och ventilationstrummor. När det var dags att bygga gallerian slog han till.

– Jag presenterade mina tankar för fastighetsägaren Peter Nilsson och sa att vi ska ta det på allvar med framsida och baksida. Det var mitt sätt att vända på begreppen och skapa en ny publik miljö med två restauranger, med stora fönster ut mot ån, uteservering i västerläge mot hamnen och Mieån, ett nytt mellanplan och fler parkeringar än Det ska se inbjudande ut med människor i rörelse eftersom jag tror att hamnområdet kommer att utvecklas i framtiden och då ligger vi steget före. Många ”dissade” förslaget helt, från konsulter till byggare. De såg bara en baksida där det behövdes parkeringar. Men jag och framför allt fastighetsägaren höll fast vid förslaget och det skapades en ny inbjudande livfull fond för staden med anslag till utveckling för hamnområdet.

Den nya citygallerian är nu en populär mötesplats med restaurangerna Brasserie Fridolf, Esters Café, stadsbiblioteket och flertalet butiker och kontorslokaler.

Anders fasta övertygelse är att svårigheter övervinns genom att med dem som underlag se andra och nya möjligheter. Han triggas när någon säger att det inte går och har en särskild metod för att lösa problemen så att kunden blir nöjd.

– Jag lyssnar in och punktar upp allt som ”inte går”. Då måste kunden också konkretisera det de tror inte kan lösas. När vi ses på nästa möte är det ingången för min formgivning. I bästa fall har jag då ritat något som tar väldigt mycket hänsyn till det. Den goda och nära kontakten med beställaren är alltid väldigt viktig. Man måste vara lyhörd och göra bra research. Jag behöver ha kunskap om verksamheten för att hitta essensen i vad man verkligen vill uppnå med en ny miljö. Det är inte ”bara” ett hus som ska byggas. En miljö skall skapas ur vilken något gott skall växa. Värden skall genereras. Man pratar ofta enbart om vad det kostar men mer sällan vad den nya miljön skall generera.

Från Hitchcock till prisad konferensanläggning i betong

I Mörrum finns en internationellt känd och uppskattad betongbyggnad som fått namnet Camp Thomas. Det är ett stort betongföretag som äger platsen som från början var en stor sandtäkt. I botten fanns en verkstadsbyggnad och beställningen var ett övernattningsrum i verkstaden att använda när de som ägde företaget var på jakt.

– Jag kom ut till platsen mitt i kalla januari. Byggnaden luktade diesel och var nergången. Det var som en Hitchcockfilm där allt bara vara lämnat som det var. Kaffekoppar, räknesnurror och pennor låg framme med spindelnät på. Jag fick en idé att göra på ett helt annat sätt. Ledningen kom på besök och det visade sig att koncernchefen brann för betong och jag brann för arkitektur och dess möjligheter och där möttes vi och diskuterade hur man skulle kunna vända de negativa känslorna med betong till något positivt.

Och det blev alltså mer än ett litet övernattningsrum. Det blev en konferensanläggning med sex sovrum, en stor flexibel samlingssal med öppet kök och bardisk. Konferensrum som kan omvandlas till matsal. Genom ljussättning kan varje rum ändra karaktär och så mycket som möjligt är i betong. Nu har byggnaden Camp Thomas vunnit flera priser och Anders är stolt. Lokala JSB var byggentreprenörer för projektet.

Camp Thomas – Mörrums konferensanläggning.

Länsförsäkringar Blekinges huvudkontor

Länsförsäkringar i Blekinges huvudkontor mitt i staden fick Törnqvist också rita efter att ha vunnit en tävling och bygget blev sedan både prisbelönat och uppmärksammat. Den ursprungliga byggnaden ritades av Mogens Mogensson som även ritade byggnader till Stockholmsutställningen 1930. Anders berättar att Länsförsäkringar var en mycket kompetent och intresserad beställare som inte bara tittade på kronor och millimeter utan kunde se ett större perspektiv vad investeringen kunde tillföra verksamheten.

– Det är god ekonomi att göra rätt val för verksamheten, säger Anders.

Länsförsäkringar Blekinges huvudkontor på Drottninggatan (Bilder från Länsförsäkringar Blekinge)

Havsnära hus vid Snittingsviken

Snittingsviken är ett projekt Anders skapat tillsammans med lokala byggföretaget JSB som byggherre. Det tidigare reningsverket vid Väggaskolan skulle flyttas och planen var att ersätta med havsnära bostäder. KABO hade provat att göra hus där men inte lyckats få ihop kalkylen, inte heller HSB. Då gick frågan till JSB och ägaren Pether Fredholm gav Karlshamnsarkitekten uppdraget att rita och formge bostadsområdet med förutsättningarna att alla lägenheter skulle ha bästa möjliga havsutsikt, sovrummen placerades inåt skogen och med stora terrasser, kök och vardagsrum ut mot havet. Varenda kvadratcentimeter skulle vara värdefull.

– Vi presenterade projektet på Stadsteatern och det bestämdes att om det var 70 procent anmälda inom en vecka skulle JSB börja bygga. En timme efter deadline ringde Pether från JSB och sa det var klart. Då hade anmälningarna kommit upp i 150 procent!

Snittingsviken. Från kök, inpassning i miljön och exempel på fasad. (Foto: Anders Törnqvist)

Snittingsviken vid strandpromenaden 2021 (Foto: Micke Svensson)

Återställande av stadsmiljö

Hörnet Ronnebygatan-Drottninggatan har Anders också ritat. Det omnämndes som ett mycket positivt exempel på återställande på Facebooksidan Arkitektupproret.

– Här togs den tidigare plåtfasaden bort och vi ritade takfotsdetaljer och pelare, vi flyttade dörrar, ritade nya fönster och tongivande detaljer och skapade en ny färgsättning. Det var en försiktig grej som gjorde stor skillnad i stadsmiljön, berättar Anders.

Före och efter Anders och fastighetsägaren ingrep i husets fasad. (Bild från Arkitektupproret)

JSBs huvudkontor i Asarum

Det är även Anders som står bakom JSBs huvudkontor i Asarum

NetPort Etapp 5

Nu pågår bygget med NetPort Etapp 5 på Piren. Ett omdiskuterat bygge som varit ifrågasatt från första pennstrecket på ritbordet. Tanken är att fortsätta bygga vidare på innovationsmiljön vid NetPort Science Park där så många framgångsrika företag och Blekinge Tekniska Högskola redan finns. Men att också skapa en mer publik mötesplats för Karlshamns invånare via biograf, restaurang, och en konsertsal med foajé som ett visionernas rum för innovativ konst och utställningar som en möjlighet.

– Vi bygger inte väggar, tak och golv. Vi skapar en kreativ miljö. Arkitektur är en kulturyttring precis som litteratur, konst, dans och musik. Även arkitekturen har sina toner men också sina pauser och jag jämför gärna med musik. Svenska språket har 28 bokstäver och det skrivs mycket skit med dem, men Tranströmer har å andra sidan fått Nobelpriset i litteratur med samma bokstäver… Det är kombinationen och den känsliga sammansättningen som är det viktiga, säger Anders, ler och fortsätter:

– Karlshamn präglas på många sätt av sin kultur, sin historia och sina kulturyttringar. För att vara en sån liten stad är det kulturella utbytet väldigt rikt. Etapp 5 ska bli en utvecklingsmiljö för utvecklande företag. NetPort Science park med sin verksamhet och sin nya miljö är tänkt att bli ett starkt varumärke. Många pratar om hur bra det är att få in kultur i utvecklingsmiljöer eftersom det är att utveckla människan. Många kommuner pratade om det men ingen gjorde något konkret. Däremot skulle alla kommuner göra sportanläggningar och multiarenor. Framgångsfaktorn ligger många gånger i att göra det som ingen annan har gjort och kulturen är ju något av ett signum för Karlshamn.

Entrétornet och en av ljusgårdarna invändigt.

Kultur, möten och entreprenörskap

Konsertsalen är Anders mycket stolt över och han tror det tillför en viktig pusselbit i Karlshamn.

– Det är bland det svåraste att göra och det roligaste. Konsertsalar har ex ofta en rak scenkant mot publiken. Min utformning blev en böljande trappa som suddar ut gränsen mellan publik och musiker. Väggarnas ribbor i björk är alla olikformade av akustiska skäl. Foajén ska kunna användas som konsthall, kanske även nytänkande konst eftersom vi via BTH har digitala möjligheter till det. Min genuina önskan är verkligen att bygga mervärde, inte bara för de som kommer att jobba där utan för alla invånare och besökare. Ett ”vanligt” kontorshotell kan komma att stå tomt i många år om inte  mervärden skapas. Det handlar mycket om att det skall finnas ”en inbyggd berättelse” för att skapa intresse och attraktion.

Anders berättar vidare om hur viktigt det är att huset syns från havet på rätt sätt, men att det också ska vara ett utropstecken från stadens entré Hinsetunneln. Den 6:e våningen, i det sk. Entrétornet fick Anders kämpa extra mycket för. Men även där finns en utvecklad tanke.

– Arkitekter säger ofta att hus ska vara lågmälda vilket kan vara rätt i vissa sammanhang. Här fanns andra förutsättningar och intensioner. Jag ville göra tvärtom. Det här skulle få ta plats och signalera att här händer det grejer. Etapp 5 är symbolen för något nytt och ytan har en historik av storskalighet med kranar, stål, fartyg och dofter. Det transparenta, knivskarpa, sköra med glasen i kombination med den kraftfulla robusta stommen i stål gör att det blir en skulptural spännvidd i huset. En symbol för kraften i att ge plats för den fria utvecklande tanken.

Plan 3. Här ser man tydligt genomgångens svängda form.

I takt med ljuset och skuggorna

Bygget är en komposition som ska ge nya intryck ungefär som ett musikstycke. Utomhus skapas en rörelse med förlängd strandpromenad och samma tanke om rörelse finns inne i huset. Husets utsida skapar rum och rytm i takt med ljuset och skuggornas spel. I huskroppen invändigt finns organiskt formade bryggor i ljusgårdar för rörelsen i den inre miljön och runt den nya upplevelser. Det är olika miljöer i form av foajéer och ljusgårdar i olika teman men sammansatt i en genomtänkt helhetskomposition.

– Det är en ny tid och huset ska tala om att det finns. Det är ett nytt landmärke. En stad präglas av dess fasader och byggnader och den miljö dessa skapar. Det här är tänkt att tillföra något annat än det som redan finns. Jag är stolt över det jag skapat på Östra Piren och hoppas få fortsatt förtroende att vara med att utveckla vår fina stad, avslutar Anders.

Byggnaden till vänster är etapp 5. Den rundade fasaden bidrar till ett varierat skuggspel under dygnet. Byggnaden till höger finns inte i planerna än.

 


Den här intervjun är en del av en serie vi gör med spännande arkitekter som formar det samtida och framtida Karlshamn. Tidigare har vi intervjuat Charlotte Kristensson, FOJAB gällande Mörrums nya skola,  Gert Wingårdh,  Thomas Sandell, Sven Gustafsson, Magdalena Hedman på Fojab och Per Andersson och Niklas Bosrup, Sydväst Arkitektur gällande förslagen till Stärnö Sjöstad.

Text: Anna Deutgen
Bilder från: Karlshamns kommun, NetPort Science Park, Länsförsäkringar Blekinge, Micke Svensson och Anders Törnqvist Arkitektkontor

Fler nyheter om