Charlotte: När du öppnar dörren är du framme
En stor skola mitt i hjärtat av Mörrum som skapas i barnens egen skala med trygga hemzoner, egna entréer och en innemiljö där man går i strumplästen. Det är planen med Mörrums nya skola som också blir en mötesplats för hela samhället.
Charlotte Kristensson är arkitekt på Fojab och har jobbat med skolor och kunskapsmiljöer i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. Samarbetet med Karlshamns kommun beskriver Charlotte som en lång kärleksrelation. I Karlshamn har hon tidigare varit engagerad i Stenbackaskolan och nu är hon högaktuell på nytt med Mörrums nya skola.
– Mörrums skola är den första skola jag ritat som saknar korridorer!
Från utredning till uppdrag
Mörrums skola började med att Charlotte fick i uppdrag att göra en utredning kring hur man kan tillgodose grundskolans behov i ett längre perspektiv. Utredningen visade att det behövdes ett större omtag i Mörrum. Det finns flera småskolor men lokalerna var inte hållbara och verksamhetsanpassade.
– Glädjande nog fick jag och Fojab möjligheten att jobba fram förslaget efter utredningen, berättar hon.
Charlotte berättar att hon under hela sin karriär utan inriktat sig på att skapa miljöer för lärande och kunskapsutveckling. För väldigt små barn i förskolan, yngre barn i grundskolan, äldre barn på gymnasieskolan och vuxna på vuxenutbildningar och på universitet/högskola.
– Mitt andra ben är att jag jobbar med kontorsbyggnader varav många innehåller kunskapsföretag. Där finns många likheter. Allt handlar om att skapa miljöer som utvecklar individer.
En unik process
Skolan har arbetats fram i nära samarbete med både politiker, berörda tjänstepersoner, pedagoger och skolbarn. Målet har varit att skapa en trygg, flexibel, variations- och upplevelserik läromiljö i barnens egen skala med utgång från forskning, nutida pedagogik och läroplanen.
– Våra workshops med pedagogerna har varit väldigt viktiga. Arkitekter är inte lärare så vi behöver deras kunskap och erfarenhet. Ett exempel är deras idé om trygga hörn och trygga zoner och input om hur man kan använda varje yta för olika funktioner. Pedagogerna själva har också gjort ett gediget arbete tillsammans med eleverna gällande ”Drömskolgården”. De har tillsammans analyserat utemiljön, tagit fram inspiration och förslag. Arbetet pågick under hela våren och utmynnade i två stora presentationer med teckningar och modeller. Det har sedan tagits med i vårt arbete.
Att skapa trygghet på 8000 m2
Den gamla skolan har nu rivits och Mörrums nya skola är under uppbyggnad. På skolan kommer 550 elever, från förskola upp till klass 6 samsas på 8000 kvadratmeter. Att skapa trygghet för barnen i en så pass stor skolbyggnad har varit en viktig ledstjärna. För att skapa det har man bland annat delat upp byggnaden i sex olika men sammankopplade hemvister med egna entréer som vardera leder vidare till skolans gemensamma lokaler. Varje hemvist samlar 75 elever där varje klass har sitt eget hemklassrum såväl som flexibla gemensamma ytor.
Att barnen har sina egna hemvister är i sig inget nytt fenomen utan en trend som funnits en längre tid, berättar Charlotte.
– Ett slogan har varit, att när du öppnar dörren är du framme! Idag bygger man ofta skolor med en eller två stora huvudentréer. Vi har velat skapa en skola med omedelbar närhet mellan ute och inne. I en stor skola med en huvudentré det bli en väldigt lång väg för att ta sig till sitt klassrum. Som elev kanske passerar sex eller sju olika rum innan du är framme. Sen ska du ut och in igen flera gånger under dagen. Vår lösning är enklare och tryggare för alla.
Inga korridorer och inga skor
Skolan är också unik på det sätt att man uteslutit korridorerna.
– Det finns ett minimum av så kallade kommunikationsytor. Det är ofta värdelösa och dyra ytor som kan användas bättre. När jag själv gick i skolan hade vi de stora korridorerna i långa rader och alla rum som såg likadana ut. Forskning har visat att det inte skapar den ultimata lärmiljön. För att kunna svara upp mot dagens pedagogiska behov behöver en skola innehålla en palett av olika med med olika storlek och att man har en mindre enhet där både lärare och elever jobbar tillsammans. Dessutom behövs ett antal speciallokaler för tex slöjd, musik, hemkunskap och bild och ett antal gemensamma lokaler som matsal och bibliotek.
När eleverna går in lämnar de skorna i entrén.
– Utan skor inomhus kan man skapa en helt annan innemiljö. Störande ljud minskar, slitage minskar och det öppnar också upp för att kunna använda möbler och textilier på ett annat sätt.
Den gemensamma matsalen ligger placerad så att alla barn enkelt når den via sina egna hemvister. Den ligger också i anslutning till de gemensamma lokalerna som är tillgängliga för uthyrning. Tanken är att man kan ska kunna samutnyttja hemkunskapssalen för exempelvis matlagningskurs men använda matsalens bord och stolar som finns i anslutning till det.
– Vi har tänkt mycket på att det ska kunna vara uthyrningsbart även för andra ändamål än skolverksamheten.
På Fojab finns arkitekter för både hus, inredning och landskap under samma tak vilket underlättar, säger Charlotte.
– Då kan inte saker trilla mellan stolarna och vi är glada och stolta över att vi kan få skapa hela den kompletta läromiljön. Inredningsarbetet pågår just nu i dialog med personalen och beräknas vara klart om några veckor. Alla elever får sin egen förvaring. Flexibilitet är ett nyckelord och inredningen blir en mix av både mjuka möbler och arbetsmöbler. Men inga klassiska skolbänkar med låda!
Hållbart, smart och snyggt
Många aspekter av hållbarhet har vägts in när man tagit fram planen för Mörrums nya skola. Det handlar om social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet allt ifrån drift och underhåll, flexibla miljöer, avvecklandet av tre andra skolor och att skolan kan användas till annat än skolverksamhet. Men det handlar också om smarta lösningar som solceller på taket, fettätande bakterier i ventilationen och installationer samlade i källarplanen lättillgängliga via en kulvert.
Om detta berättar William Lavesson, byggprojektledare på Karlshamns kommun här…
Fojab har tagit stor hänsyn till platsen i ett småskaligt bostadsområde. Huskropparna ligger förskjutna för att den totala husytan inte ska känna så stor. Den utvändiga fasaden blir en varm terrakottaröd fasad i sinusprofilerad plåt och de utvändiga trapphusen får träribbor. Längsmed hela byggnaden finns ett däck i trä och betong på en högre nivå. Den zonen samlar på ett välkomnande sätt alla entréer.
Invändigt följer man upp den varma terrakotta röda färgen på golvet i linoleum i kombination med vitpigmenterad furu som är ett vackert svenskt träslag.
– Fasaden färgsättningen och de olika volymerna kommer smälta väl in i den befintliga miljön. Det är viktigt.
Charlotte vill lyfta följande framgångsfaktorer som möjliggjort den lyckade utformningen av Mörrums nya skola.
– Det kontinuerliga samarbetet mellan oss arkitekter, kommunen och entreprenören JSB har fungerat så otroligt fint. Det är verkligen inte givet alla gånger, berättar hon. Jag vill också berömma den fina dialogen som löpt som en röd tråd från planering till byggstart där så många olika grupper engagerat sig och hjälpt oss genomföra den vision vi startade med.
Enligt uppgift är Charlotte Kristensson en av de bästa som Sverige har vad gäller utformning av kunskaps- och läromiljöer. Vi anar att det också har betydelse så vi följer bygget av Mörrums nya skola och nya mötesplats med stor spänning.
Den här intervjun är en del av en serie vi gör med spännande arkitekter som formar det samtida och framtida Karlshamn. Vi har också intervjuat Gert Wingårdh gällande de satsningar han är inblandad i.
Text: Anna Deutgen
Foton & illustrationer: Fojab
Fler nyheter om Hemlängtare
- Bo i Karlshamn
När Karlshamnsbostäder pratar om att hyresgästerna inte bara ska bo bra, utan leva gott är det inte lyx och många kvadratmeter de ...
- Bo i Karlshamn
JSB har fått klartecken från Länsstyrelsen och kan påbörja projekteringen av lägenheter och restaurang på Karlshamns, kanske Blek ...
- Hemlängtare
Marita Martinsson i Karlshamn var en av dem som tog chansen och skickade ett vykort via Gilla Karlshamn i samband med ”Alla Längt ...