Magnus: Som att leva i Bullerbyn!

Magnus Hugne har hunnit bo på flera håll i Sverige, från Matvik till Växjö, vidare till Stockholm, men sedan några år tillbaka är han tillbaka där allt började, i Karlshamn! Tillsammans med sin fru Katarina och barnen Matilda, 13 och Casper, 10 har han funnit ett nytt slags lugn på Vettekullahöjden.
– Jag hade alltid en tanke om att om vi får barn, så ska de inte växa upp i en storstad. Det är inte plättlätt att skicka ut sin 2-åring utanför dörren om man bor i lägenhet i Stockholm, säger Magnus och ler.

Magnus Hugne växte upp i Matvik och bodde där fram till 22 års ålder när han flyttade för logistikstudier vid universitetet i Växjö. Efter studierna följde några år i Småland innan han flyttade till Stockholm, där han började arbeta inom logistik på Åhléns. I huvudstaden träffade han sin fru, Katarina, en storstadstjej som vuxit upp vid Globen i Hammarby och de bildade familj.
– Vi bodde i en 85 kvadratmeter stor lägenhet i Hägersten, men när barnen blev äldre kände vi att något behövde förändras. Vi började titta på alternativ men insåg snabbt att ett hus i vår del av Stockholm skulle kosta 14–15 miljoner. Ett radhus i Huddinge låg runt 8 miljoner och barnen skulle behöva flytta och byta sammanhang oavsett.

Valet stod mellan att flytta några mil eller hela vägen hem till Karlshamn.
– Vi kände, ska vi ändå flytta 4 mil och riva upp barnen från deras skola, då kan vi lika gärna flytta 50 mil. Det var inte bara en ny bostad vi ville ha, utan ett annat liv.

Idag bor familjen i ett nybyggt hus på Vettekullahöjden, ett helt nytt område där nybyggarandan lever. Det moderna huset, byggt av PMB och ritat av Thomas Sandell, är ljust, öppet och omgivet av tallskog.
– Det är en oas i vardagen. Vi hör vinden susa i träden. Det är lugnt och tryggt och barnen springer fritt mellan husen. Står två barn ute på gräsmattan kommer det sju till. Det är verkligen som Bullerbyn.

En extra bonus i flytten hem var att en barndomskompis också valde att återvända och dessutom köpte hus på samma gata.
– Det var de som fick upp våra ögon för Vettekulla och att bygga hus. Nu bor vi grannar och har barn i samma ålder. Det blev ett fantastiskt sätt att landa eftersom vi delade samma resa. Nu har vi en mycket närmare relation än vi hade innan.

I ett helt nytt bostadsområde blir en slags nybyggaranda eftersom alla är i samma fas. Man tipsar varandra om vilken grävmaskinist som gjort ett bra jobb, vilket sorts gräs som ska sås och jämför lösningar på altaner, pergolor och trädäck.
– Nu är grannen ute och vattnar, kanske dags för oss också!

Till vardags arbetar Magnus som platschef på DFDS, en relativt stor arbetsplats med 117 anställda i Karlshamn. Magnus har ansvar för lastbilstransporterna. Resan till jobbet tar numera 15 minuter, jämfört med tidigare pendling på en och en halv timme per dag i Stockholm. Katarina har fått jobb som undersköterska på lasarettet i stan.
– Att kunna äta middag med familjen varje kväll, det gör en enorm skillnad. Det blir mer tid tillsammans och ett enklare och friare liv. Jag väldigt få aspekter av Stockholm, och min fru har inte ångrat flytten heller, trots att det var en större förändring för henne. Nu åker vi till Stockholm på besök och inte tvärtom.

Timing var en avgörande faktor för flytten. Skulle de lämna Stockholm och slå sig ner någon annanstans, så behövde det ske innan barnen blev tonåringar.
– Vår son stod just inför övergången från förskola till skola, en naturlig brytpunkt där en förändring ändå var på väg. Det handlade egentligen om nu, aldrig eller om 10 år när barnen blivit mycket äldre.

Barnens skolstart i Karlshamn gick över förväntan, berättar Magnus. En särskild eloge ger han till Bodetorpsskolan.
– Min dotter fick en fadder direkt, och skolan jobbar aktivt med att ingen ska hamna utanför. Det tog såklart lite tid, men det gör det oavsett om du flyttar inom en stad eller till en helt ny ort. Nu har de sina kompisar och trivs jättebra.

Familjen har numera en fritidsbåt i Matvik, och njuter ofta av utflykter till lokala smultronställen som Tjärö, Bokö och Tärnö. Det är ett helt annat liv än det de levde i Stockholm.
– Tidigare hade vi båt på Värmdö. Bara att ta sig dit tog 45 minuter om det inte var köer. Sen var ungarna hungriga och behövde mat före båtresan på en timme som tog oss till närmaste kobbe. Nu är det max 15 minuter till båten, och vi är ute i skärgården på nolltid. Allting är enklare.

Har Magnus några tips till andra Hemlängtare då?
Att ta steget från storstad till småstad kan kännas stort men det är värt det, menar Magnus.
– Vi gjorde en plus- och minuslista och fundera över vad man värderar i livet. Det hjälpte oss och den listan har vi kvar och den är faktiskt rolig att läsa nu i efterhand. Det finns inget perfekt tillfälle, ibland måste man bara hoppa. Mycket löser sig om man tar det systematiskt.

Han reflekterar också över hur pandemin förändrade synen på storstadslivet och hur gräset blev grönare på andra sidan.
– Plötsligt kunde vi inte göra alla de där sakerna man vanligtvis gjorde. Man fick inte träffas inomhus, blev rädd för tunnelbanan och man inte kunde gå på teater och bio. Det blev tydligt att det vi egentligen längtade efter var något annat.

För att få fler att våga ta steget och bli hemvändare krävs mer än nostalgi och barndomsminnen, menar Magnus. Det handlar om helheten och att livet ska fungera. Bostäder, attraktiva livsmiljöer, en fungerande välfärd, bra skolor och möjligheter till arbete. Det är grunden, och det måste varje kommun sträva efter. Om någon del saknas, blir det genast mycket svårare att locka tillbaka människor.

– Vi kan sätta check på flera saker här i Karlshamn, säger Magnus Hugne. Livsmiljön är fantastisk, skärgården, naturen och tryggheten kan vi redan sätta check på. Bostäder byggs också, och det är positivt att se.

När det gäller jobben har mycket hänt.
– Jag hade tur som hittade jobbet på DFDS. Det haglar inte av logistikjobb just här. Jag minns tillbaka på 90-talet när det kändes som en öken här jobbmässigt. Nu ser jag Blekinge som en tillväxtregion. Har man rätt kompetens finns det goda möjligheter att bygga en framtid här. Det finns möjligheter för den som vill.

Nu har familjen bott i huset i drygt två och ett halvt år. Fokus ligger mest på att landa och njuta.
– Vi har levt i förändring så länge med jobb, flytt och husbygge. Nu vill vi bara vara där vi är. Jag har svårt att se att vi skulle vilja bo någon annanstans.